Snusan skötte sången i slutet.
Aaaoouhmm…..
Jag stod i korvkioskkön, hungrig som en varg.
Den var av motsatt kön, som borde gjort mig arg,
men jag var lugn och snäll och hon råkade få
muntlig karamell att suga på:
Du ser ut som blandfärs, du luktar bärs.
Cirka förtio taggar – inte det man raggar.
Jag vill vara ärlig, du är rent förfärlig.
Lägg dig på ett isberg och driv till sjöss. Ajöss!
Hennes mosiga flin och glättade panna,
smörjd med margarin, och hon bad mig stanna
på ett äckligt sätt. Jag blev kall och stel.
Hon hade inga rätt, men tusen fel.
Du ser ut som blandfärs, du luktar bärs.
Cirka förtio taggar – inte det man raggar.
Jag vill vara ärlig, du är rent förfärlig.
Vänd dig nu mig och börja gå. Hejdå!
Det fanns en krog intill och jag fann en dam.
Hon satt så tyst och still, söt som aspartam,
så jag var grymt verbal. Vi diskuterade allt.
Som antiklimaxfinal konstaterade hon kallt:
Du ser ut som blandfärs, du luktar bärs.
Jag vill vara ärlig, du är rent förfärlig.
Jämfört med en zebra är du malplacerad.
Du verkar tänd på mig, så ta och stick och brinn. Försvinn!