Danspopsförsök på svenska.
Can u zee zee Zee the Zcenery inside your mind?
Texten jag framför är ett surrogat, ett snuttifierat konglomerat
med Just D-komplex & avsaknad av engelsk lyrik & iq-krav.
Slå på kontakten, bryt kontrakten, visa att det är vi som har
makten.
Praktfullt bötjar sedan slakten, taktslag i magen fullkomnar
slakten.
Att klappa händer med n hand är nog svårt, men spelar det nån’ roll
om man slår hårt & mörkrets fart är ljusets dubbla. Man skall
bara grubbla, inte snubbla.
Zentrifugera, snurra runt på djupt vatten fastän det är grunt
& zenare ligger man med näsan i blöt; man föll omkull i
tankegröt.
Zensmoralen är att man är galen & att zenapen bör stå i
svalen.
Det finns ingen hejd när jag börjar yra om min Vic-64.
U know: A man’s gotta do what a boy wants 2 – a question of
digestion.
Svenska & engelska i sammelsurium medför dessvärre inte tur i
um-
gängeskrestsar, inget upphetsar. Jag letar efter nån’ som vet hur
man svetsar
ihop ord dumma nog för mtv & n söt liten flicka att ha bredvid.
Jag förnekar allt som hänt. Jag har väl blivit zenil-dement.
I zentrum av min grå maskin finns tomrum kvar, likt ett
penningskrin,
men det finns inget som slår n commodore utom yxan som i garderoben
står.
I datorhimlen spelar änglar lyra för min Vic-64.
Att rappa på nån konstig dialekt kanske kan va fräckt, men det är
sällan käckt,
för Stockholmszentrerat pladder & prat tolkas mest som onödigt
tjat,
men rimmöjligheten det är styrkan, sitter säkert som amen i kyrkan
& jag vet ju att rap kan torska med ord på göteborgska.