Skrot spelades in i ladugården med Alexander.
Jag har tappat tron till själslig frid.
Inom mig pågår en evig strid
mellan känslor och förnuft
mellan parfym och unken luft.
Mitt förtvinade sinne, mitt bortglömda minne,
som hopplösheten gnager på.
Min osunda kropp, mina tankars gatlopp,
som plågar mig, plågar mig, plågar mig så.
Jag vill inte veta
Jag vill inte se
Jag slutar att leta
och jag slutar att be
Allting slutar i undergång
Alla projekt faller isär.
Jag vill bara vara den jag är,
men utan framgång är du ingenting.
Du är betong kring maktens ring
Min mentala misär klär mig i rött
av alla dagar som förblött.
Förstrött ser jag min tid tid försvinna.
Allt snabbare, snabbare börjar den rinna.
Kunskapens år lämnar djupa sår,
när förhoppningar ersätts med stängda rum.
Fylld av bävan, helt utan strävan
står jag förlamad, tyst, helt stum.